För mig är lycka något man ska vara rädd om. Som en vacker skatt som man bevarar i en kista. Jag tar många gånger min lycka för given och tror att jag alltid ska känna så. Nu idag vet jag bättre. Idag vet jag att lycka är något vackert. Något man ska uppskatta. Det visste jag inte förut. Trodde att jag alltid skulle få vara en glad tjej. Trodde att jag alltid skulle få känna skrattet sitta i halsgroppen och ha kramp i magen efter alla skrattattcker jag hade med mina nära och kära. Så det kom en chock för mig senare att jag inte var lycklig längre. Att jag inte kunde skratta och känna mig lycklig till någonting! Denna hemska känsla blev som en liggande ångest i mitt bröst och den växte och blev bara värre. Jag visste inte ens varför jag inte kunde känna lycka? Varför jag grät och var så ledsen hela tiden. Varför jag kände mig ensam.
Lyckan var som bortblåst. Det var som att någon hade blåsit ut ett ljus och lämnat mig där i mörkret. Därför idag när jag har upplevt den känslan vill jag inte känna den igen. Jag har en så stor räddsla i mig att den känslan som tar bort min lycka ska komma tillbaka. Det gör att jag har svårt att sitta still ibland och bara vill röra på mig. Hitta på saker som gör mig lyckliga. Jag gör allt i min makt för att den känslan, även kallad depression kommer tillbaka. Depression är inget lyckligt. Så då vill jag inte kännas vid de..aldrig igen.
Lycka är något vackert! Glöm aldrig de och ta den aldrig förgivet!
Ha en bra dag!
Nu ska jag åka iväg och känna mig lycklig.
// Shanna - The Hippie
Fotokälla: http://www.google.com/ Sökt på Lycka o ljus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar